Det börjar 1989 med att några unga vänner med miljökunskaper och sociala ambitioner pratar sig samman kring tankar om en ekologisk by. De vill bo nära varandra och på naturens villkor. Gruppen tar kontakt med markägare i Ubbhult och får förslag på ett område som skulle kunna passa: Grankullen i Rydebacke. Tycke uppstår som man säger, och samarbetet börjar ta form.
Den lilla gruppen växte och 1991 bildas Linden ekonomisk förening. Man informerar kommunen om planerna och man köper loss ett tomtområde på 3,5 ha skogsmark från Gunnagårds fastighet. Pengarna skaffar man genom ett lån från JAK räntefria sparförening (som sedan blev JAK Medlemsbank).
Ett idogt arbete tar fart. Innehållet skiftar från att såga ner granar och bygga väg till att formulera tankar om kretslopp och socialt liv i byn. Det senare planarbetet ingick i ett examensarbete på Chalmers arkitektlinje.
För att analysera och beskriva de visioner och viljor som fanns inför planeringen av vår by formulerades ett ambitiöst program med följande rubriker:
Bakgrund, Målsättning, Lokalisering, Bostaden, Husgruppen, Livet i byn, Vatten, Avlopp, Avfall, Energi, Byggteknik, Vardagsekonomi, Genomförande, Finansiering samt en Beskrivning av den valda platsen.
En hel del med andra ord… och allt ska vi göra själva! Det är det som är lite speciellt med vår ekoby.
1995 är ett mycket intensivt år för ekoby-gruppen: Vägen till byn byggs, uppdelningen av området i tomter genomförs enligt egen planritning, föreningen bildar Aspkullens samfällighet.
Medlemsantalet är 22 personer och vi har 18 protokollförda möten.
1997 byggs ett flerfamiljshus med 4 lägenheter. Året efter byggs ett hus och sedan kommer två till i snabb takt. 2004 flyttar ytterligare en familj in i sitt hus och året efter kommer nästa familjs små stugor upp i väntan på huset.
2008 är sju av tomterna bebyggda och det finns tre nya familjer som planerar att bygga i år eller nästa år. Då bor här 18 vuxna och 18 barn i olika åldrar, från bebisar till tonåringar.
De kommande åren säljs de kvarvarande fyra tomterna och 2016 är dessa också bebyggda.
Under årens lopp har vi haft många idéer av fantastiska slag, stora förhoppningar och högtflygande planer. När jag tänker tillbaka minns jag med både glädje och sorg (sorgen för det som ”tog slut”): Experiment med egna lokala pengar ”Rydisar” (ett LETS system med rostande pengar efter Margrit Kennedys bok ”Ekonomi utan ränta och inflation”), Det Kulturella vardagsrummet (där flera av oss delade med oss av våra specialintressen), Studiebesök av ett gäng japanska kvinnliga arkitekter, Kurser i ler- och halmhusbygge, Skördefester, Flamencofester, Planer på gemensam bilpool med mycket annat.
Spännande och roliga år har det varit, verkligen. Att bo i en sådan här by innebär också kontakter med andra likasinnade. Så har vi t.ex. haft mycket kontakt med folk som byggt ekoby på Orust (Krossekärr), i Baskemölla på Österlen och i Alternativbyn, Svenshögen. Vi har också haft kurser för flera folkhögskolor och tagit emot studiebesök från många olika håll.
Vi finns också i ett annat sammanhang, en större gemenskap, nämligen Ubbhult samhälle. Barnen går i Ubbhultsskolan som kommit till genom att några av oss tillsammans med andra från Ubbhult jobbat hårt politiskt för att få bygga en egen skola. Vi har kontakter med Miljökontoret för att hålla kretsloppstankar vid liv. Vi deltar i idrottsföreningens verksamheter och går på möten som berör vår framtid som i stor utsträckning arrangeras av bygdeföreningen.